Snart tar tusentals ungdomar studenten. Och över hela landet firas såväl skol- som dagisavslutningar. Syskon, föräldrar och far- och morföräldrar vill gärna vara med och gratulera. Men det är inte många som tänker på vad som skulle hända om det börjar brinna i den överfyllda lokalen.

– Nej, det är inte alltid man har koll på det. Det är först när det händer en olycka någonstans som man börjar fundera på det, säger Ulrika Roseen, brandexpert på Anticimex.

Diskoteksbranden i Göteborg
  Om lokalen utan problem rymmer de man har tänkt sig ska vara där, kan det vara lockande att ta in fler än vad som är tillåtet. Men reglerna finns inte där för att det inte ska vara rymligt att umgås. Istället handlar det bland annat om att lokalen ska kunna utrymmas på ett effektivt sätt om olyckan är framme.

– Ju fler personer lokalen är tillåten för, desto fler och bredare utrymningsvägar krävs, säger Ulrika.

Även takhöjden i lokalen spelar roll för hur många som får finnas där samtidigt. Ett rum med 2.5 meters takhöjd rökfylls betydligt snabbare vid brand än ett rum där det är sex meter till taket.

Diskoteksbranden i Göteborg 1998 fick katastrofala konsekvenser. 375 ungdomar i åldern 12-25 år befann sig i en föreningslokal som var godkänd för 150 personer. 63 personer omkom och omkring 200 skadades.

Utrymning via mjölkkyl
Anticimex gör årligen runt 3 800 brandinspektioner, där man bland annat undersöker brandskyddet och kontrollerar utrymningsvägar. Ulrika, som har jobbat med brandskydd i 19 år, har sett rena skräckexempel.

– På ett ställe hade man utrymningsvägen genom en mjölkkyl… Jag har också sett utrymningsvägar som har gått genom angränsande lokaler, som har varit outhyrda och tillbommade, berättar Ulrika.

Brandsäkerheten i de lokaler där Anticimex har gjort inspektion har varit mycket varierande.

– Det finns de som är mycket duktiga på att systematiskt arbeta med brandskyddet, men det finns lika många som verkar förvänta sig att någon ska komma och säga till dem för att de ska ta tag i arbetet, säger Ulrika.

Det är också vanligt att de som är ansvariga för lokalerna inte själva vet vad de måste göra när det gäller brandskyddet och att de därför behöver extern hjälp.

Bränder i offentliga lokaler förekommer relativt ofta i Sverige. Under 2008 brann det i 86 idrottshallar, 26 kyrkor, 512 skolor och 70 förskolor.

Den enskildes ansvar
Den 1 januari 2004 trädde en ny lag och förordning om skydd mot olyckor i kraft. I den ersätts begreppet brandsyn med ett tillsynssystem som i större utsträckning betonar den enskildes ansvar.

– Det är den enskilde fastighetsägaren eller nyttjaren av en byggnad som ansvar för att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete. Den lokala räddningstjänsten utför sedan tillsyn på det arbete som bedrivs. Varje kommun bedömer hur ofta tillsynen ska genomföras, säger Ulrika.

Många anser dock att lagen är tandlös eftersom att det inte finns något straffansvar inskrivet i lagen.

Den 14 april gav regeringen Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) i uppdrag att utveckla arbetet med skydd mot olyckor. Uppdragen är ett resultat av den uppföljning av reformen skydd mot olyckor som försvarsministern beslutade om våren 2009.

Uppdragen innefattar bland annat att arbetet mot bränder i skolmiljö ska stärkas, med målet att bränderna ska minska. Brandskyddet i boendemiljöer och andra liknande miljöer ska stärkas. Dessutom ska kommunernas tillsyn över brandskyddet stärkas - tillsynen ska vara likvärdig och rättssäker över hela landet.

Källa: Newswriter/Michael Ågren