Nästan hälften av alla fartyg som ska till eller från Östersjön väljer Öresund; ca 45 000 fartyg per år. Detta, samt att en stor mängd större och mindre båtar korsar sundet i öst-västlig riktning, gör Öresund till ett av de mest trafikerade farvattnen i världen. Särskilt vid sundets smalaste del, mellan Helsingborg och Helsingör, råder ofta svåra trafiksituationer då fartygen i nord/sydlig riktning korsar färjeleden.

– Trafiken är reglerad med separationszoner på samma sätt som motorvägar med högertrafik; nordgående på svenska sidan och sydgående på danska sidan, berättar Anders Mattsson, som är systemtekniker vid Försvarsmaktens sjöcentral i Malmö.
Trafiken på Östersjön ökar. Malmö har blivit en stor import- hamn för bilar. År 2000 omsattes cirka 200 000 bilar. Idag står bara Toyota för cirka 500 000 bilar som säljs på den nordiska marknaden, Baltikum och Ryssland. Här lossas de av till mindre fartyg samt lastbilar och tåg för vidare befordran till sina köpare.

– Enligt prognoser som gjorts beräknas runt 20 miljoner containers att fraktas på Östersjön år 2015, berättar Anders Mattsson.

Lurande faror
Cirka 160 000 minor lades ut i Skagerack, Kattegatt och Östersjön under de båda världskrigen. De flesta lurar fortfarande på botten och är dessvärre funktionsdugliga.
– Ingen vet exakt var de ligger. Östersjöns botten är syrefattig, vilket gör att minorna inte rostar utan är ofta som nya. Stora mängder olja fraktas från hamnar i Baltikum. Tungt lastade oljetankers har på många ställen små marginaler till havsbottnen. Visserligen röjer man minor successivt, men det kan få fruktansvärda konsekvenser om ett sådant fartyg seglar på en mina, säger Anders Mattsson.

Ögon och öron
Enligt internationella överenskommelser ska Sverige, liksom andra länder, skydda sina sjöterritorier och sjöcentralerna fungerar som ögon och öron. Narkotika, dieselolja och cigarretter är exempel på sådant som smugglas sjövägen. Människosmuggling förekommer också, även om det är betydligt vanligare på andra håll i världen.

– Våra system stör inte någons integritet. Vi samlar in sjölägesinformation och skickar den vidare till civila myndigheter som kustbevakning, tull och polis. Vi är inte lagförande själva, förklarar Anders Mattsson.
Sjöcentralerna bygger en normalbild. Med den som grund kan personalen koncentrera sig på att upptäcka avvikelser. Det går att backa i systemet för att se var fartygen varit tidigare. I Malmö finns även två av marinens bevakningsbåtar som är utrustade för att i samarbete med sjöcentralen kunna identifiera fartyg och ingripa vid brott mot vår territoriella integritet.

– Tillsammans med de andra fem sjöcentralerna skapar Malmö en heltäckande sjölägesbild. Vid svåra olyckor till sjöss kan sjöräddningscentralen, MRCC i Göteborg, få hjälp med sjölägesbilden via sjöcentralen i Göteborg, berättar Anders Mattsson.
Under de närmast kommande åren ska ett nytt radarsystem tas i bruk. Det upphandlade nya radarsystemet för sjöövervakning, PS-640, baseras på en civil standard radar som är konstruerad för kontinuerlig drift under alla väderförhållanden. Radarn är den viktigaste sensorn för att insamla sjölägesinformation och utgör grunden för att sjöcentralerna ska kunna lösa sina uppgifter.

AIS
Sedan 2004 ska alla fartyg över 300 ton i internationell trafik ha ett identifieringssystem, AIS. Fartyget sänder automatiskt via VHF-radio ut information om position, kurs, fart, last, destination med mera. Informationen tas emot ombord på andra fartyg och av sjöcentralerna. 
– Vi målföljer allt utom möjligen samtliga fritidsbåtar i Öresund en söndag i juli. Allt spelas in, så att vi kan gå tillbaka till Carolin Russ som syns på skärmen nu till exempel. Informationen sparas i åratal. Tack vare AIS har behovet av optisk identifiering minskat men fortfarande måste det verifieras och konfirmeras att den som utger sig för att vara ”Sven” verkligen är det också. AIS kan
också manipuleras, säger Anders Mattsson.

Dygnet runt resurs
Sedan 1993 har ett kamerasystem placerats i Helsingborgs hamn. Det övervakar Öresund. Innan dess fanns bemanning men eftersom det blev väldigt dyrt beslöts det att ”gubbarna” skulle ersättas med kamera-system.

– Informationssystem AB har en lång relation med försvaret, genom FMV, och har en organisation för den här typen av applikationer, så valet föll på dem. Sedan dess har det uppgraderats till bättre grejor men i princip är det samma system, säger Anders Mattsson. 

– Kamerorna är en dygnet runt resurs som i vissa sammanhang ersätter människan och skär ned kostnaderna. Bilderna analyseras här, berättar han vidare.

– TAC Informationssystem bygger den här typen av Longrange-lösningar som används internationellt vid gränsövergångar och hamnar över hela världen. I många system använder vi TIC, Thermal Imaging Camera, från FLIR, säger Johan Eklund, på TAC Informationssystem.
Kameraapplikationen består av tre individuella kameror: Dag/översiktskameran med 1000 mm zoomoptik, som installerades 2006, har en hög prestanda som ger operatören en generell orientering under dagen. Oidentifierade mål på radarn kan identifieras med hjälp av översiktskameran. Den har så bra detaljåtergivning att den detaljkameran sällan behöver användas. Vid klart väder kan operatörerna här i Malmö se ner till Öresundsbron.

Detaljkameran med en brännvidd upp till 4 000 mm kan ”se” ända till Kronborgs slott i Danmark, där Shakespeares Hamlet mötte sitt mörka öde. Den används då operatören behöver ett bättre instrument för att verifiera ett fartygs identitet eller andra uppgifter.

Ser i totalt mörker
Nattkameran slutligen, är en IR-kamera som inte behöver något ljus för att fungera, men som endast ger siluettbilder.
– Ett fartyg strålar värme på ett karaktäristiskt sätt. På nätterna ger därför värmekameran en mycket bra bild av fartyg. Värmetekniken ger under vissa väderleksförhållanden en bild i dimma eller kraftig nederbörd. På värmekamerans bilder visas temperaturer i olika gråskalor eller färger, förklarar Anders Mattson och pekar på skärmen.
– Men upplösningen är så hög att det går att se sjömärken till exempel, trots att det är mycket lite skillnad i temperaturen mot omgivande vatten. Klara nätter kan man till och med se fiskmåsar, å lovar han.