| | Dick Malmlund, Säkerhetschef Svensk Handel | Dagens svenska handelsidkare utsätts i allt högre grad för rån och utpressning. Varje år stjäls det för 12 miljarder kronor och detaljhandeln lägger också årligen ut närmare 6 miljarder på säkerhet.
Svensk Handels säkerhetschef Dick Malmlund har satt krokben för mången brottsling och är van att själv leva under hot. Enligt honom är den hetaste produkten i det brottsförebyggande arbetet utan tvekan övervakningskameran.
Handeln får en alltmer framträdande roll inom svensk ekonomi. Närmare en tiondel av Sveriges BNP utgörs av handeln och ungefär en halv miljon människor sysselsätts här. Dessvärre ökar också butiksrånen. till och med maj 2008 med cirka 15 procent. – Det finns flera förklaringar till detta. Till viss del handlar det om att färre värdetransportrån har begåtts. Guld är ju det näst bästa för brottslingar när de inte kommer över pengar, följaktligen har guldsmederna drabbats väldigt hårt av rån, säger Dick Malmlund, som är Svensk Handels säkerhetschef.
”Masskonsumenter” av brott Antalet brottslingar som begår grova rån har blivit många fler, framför allt i Stockholm. – För femton tjugo år sedan fanns det ett femtiotal presumtiva förövare i Stockholm när ett grovt rån gjorts. Sjutton satt inne och när ett antal avförts av andra orsaker återstod till slut tolv på listan som kunde börja undersökas. Idag handlar det om ett tusental personer som sysselsätter sig med allvarliga brott. De flesta hemmahörande i de löst sammansatta kriminella nätverken, säger Dick Malmlund. – Där har skett en märkbar förändring; gruppmedlemmarna är otrogna och beblandar sig med varandra. Dessa rånare är masskonsumenter av brott - många begår flera rån om dagen, lägger han till. Av de rån som begicks mot butiker i maj 2008, genomfördes en tredjedel med skjutvapen. Det visar siffrorna från Brottsförebyggande rådet, BRÅ. I snitt anmäls varje timme elva inbrott, 40 stölder och tre bilstölder. År 1950 var antalet brott per 100 000 invånare 2,785. År 2007 hade siffran ökat till 14,333. Undersökningar visar att endast 34 procent av alla brott som anmäldes 2006 blev uppklarade. Statistiken från 1950 visar en motsvarande siffra på 54 procent. – Gränsen håller på att suddas ut mellan städade personer som har mycket pengar och kriminella som kommit över pengar via brott i Stockholm. I mindre städer är det känt för alla vem som har gott om pengar, medan det i Stockholm kan gå snabbt för en ung person att etablera ett IT-företag och sedan håva in stora pengar på att sälja det. På inneställena är det få som synar varandras kort; huvudsaken är att man har råd att bjuda på drinkar och att ta privatjeten till Verbier. Att det lika gärna kan vara någon som rånat en värdetransport, är det ingen som tänker på, konstaterar Dick Malmlund.
Utpressning och hot Genomförda kidnappningar av kända personer tillhör ovanligheterna i Sverige. Ett uppmärksammat fall för inte så länge sedan kidnappningen av Sibas vd Fabian Bengtsson. Däremot ökar fallen av hot och utpressning mot företagsledare. Exempelvis krävdes Holmens vd Magnus Hall i ett brev på en miljon kronor, som skulle lämnas i ett förvaringsskåp på Centralstationen i Stockholm. – Utpressaren sade sig ha kartlagt Magnus Hall och hela hans familj in i minsta detalj. Om inte instruktionerna följdes så skulle de skjutas av prickskyttar, som bevakade dem. Men Magnus Hall gjorde en polisanmälan och mannen som låg bakom hoten dömdes mot sitt nekande för olaga hot och försök till utpressning till ett års fängelse, berättar Dick Malmlund. Malmlund beklagar att listor på rika människor publiceras i pressen. – De ser ju vad dessa listor leder till, och borde kunna ta hänsyn nog att sluta med detta. Undantaget är GP som tagit ett beslut att inte publicera denna typ av listor och de ska ha en eloge för det.
Riskfylld livsuppgift Dick Malmlund har arbetat med säkerhet sedan 1974, bland annat inom H&M. Han utbildade sig till polis, men övergav det yrket efter fem år. Sedan 1990 är han Svensk Handels säkerhetschef. Till hans arbetsuppgifter hör att ge råd till medlemmar som ska investera i säkerhetsprodukter och tjänster. – Det jag gör är en mix av arbete och hobby, säger han. För Dick Malmlund har det blivit en livsuppgift att förhindra brott. Han har varit med länge och har hunnit bli misshandlad ett antal gånger. Ibland när han är inblandad i ett ärende utsätts även han för hot. – Jag är noggrann och jag vidtar vissa åtgärder, som att kontrollera bilen innan jag använder den. Men det är sådant som kommer med det här jobbet – de som sätter käppar i hjulet för de kriminella får räkna med att de ibland tar till åtgärder för att stoppa sina motståndare. Jag polisanmäler alla hot, berättar Dick Malmlund. – Jag har själv valt att ha jour dygnet runt. Men det är bara vid extraordinära händelser som någon ringer mitt i natten – och inte sällan är det journalister, lägger han till.
Ny teknik – ny brottslighet När ny teknik slår igenom i samhället innebär detta också per automatik ny brottslighet, menar Dick Malmlund. Som ett exempel nämner han det nya fenomenet att köpa bussbiljett via mobiltelefonen. – Det är ju helt tokigt att visa upp displayen för föraren, hur ska han hinna se vad som står där och att det inte är bluff? Det borde sändas över via blåtand eller motsvarande, säger han.
Ingen hederskodex En tendens är att våldet i samband med rånen blir allt grövre. – För tjugo år sedan rådde en hederskodex, när brottet var genomfört så gav sig brottslingen av. Artister som uppträdde på kåken fick ett fribrev som de satte upp på väggen därhemma. Om en tjuv brutit sig in och såg brevet så respekterade han detta och lämnade huset orört, berättar Dick Malmlund, som anser att rånarna av idag influeras av våldet som visas på film och i teve. De som begår grova våldshandlingar saknar respekt för andra människors liv och egendom, de lever i en låtsasvärld. De ska oskadliggöra dem de rånat, och se till att ingen följer efter dem. – Vi kan jobba så mycket vi vill med säkerhet – det spelar ingen roll. I grund och botten börjar allt med moral och etik, och därför borde detta vara ett skolämne. Dessvärre är det inte många politiker som har något intresse av att driva en fråga vars resultat skulle visa sig först på lång sikt, slår han fast.
Stölder för 12 miljarder Tidigare lade handeln cirka 0,5 procent av omsättningen på säkerhetsåtgärder. Idag har siffran ökat till 1 procent, vilket kanske inte låter särskilt mycket – men i reda pengar innebär detta mellan 5,5 och 6 miljarder kronor, per år. – Medlemsföretagen har en bra bild tack vare att de gör systematiska inventeringar. Varje år stjäls det för 12 miljarder, 9 i externa brott och 3 i interna. Detta är rena brott, inga misstag är inräknade. Det verkliga antalet brott inom handeln är cirka 20 miljoner varje år. 60 000 polisanmäls. Och de ärliga kunderna får betala prislappen för brotten, konstaterar Dick Malmlund.
Förfulning stöter bort Den ökande brottsligheten i samhället innebär beskurna rättigheter för den stora delen ärliga medborgare, inskränkningar som svensken i gemen har vant sig vid, och inte tänker på, menar Dick Malmlund. – Det är tråkigt att ribban höjs på det här viset för vad som är rimligt, att behöva ha två lås på ytterdörren till exempel och att som kund behöva be om batterier i kassan, eftersom de är stöldbegärliga och därför inte kan ligga ute i butiken. Men det är lätt i säkerhetstänkandet att glömma bort att butikerna är avsedda för ärliga kunder. – Successivt har en anpassning skett efter denna lilla grupp och risken finns att säkerhetsanordningar i butikerna kan ta över och förfula miljön så att de ärliga kunderna stöts bort istället för att lockas till inköp, konstaterar Dick Malmlund. – Det får inte bli så att vi bygger en stad för att utesluta en liten grupp, andra lösningar måste till, lägger han till. Ett sätt är att se till så att säkerheten i en lokal utformas på arkitektens ritbord, och därför har Svensk Handel försökt påverka utbildningen på KTH. – Budskapet till dem är att ”det ni ritar utan tanke på säkerhet kommer att synas i kompletterande gallergrindar och förstärkta väggar. Men om ni paketerar säkerheten från början så är idén bärande”, förklarar Dick Malmlund.
Framkomlighetshinder Krossäkra glas i skyltfönstren förhindrar många brott, men de står inte emot en bil. När nya Vällingby Centrum projekterades ville Dick Malmlund därför ha pollare – hinder i form av korta stolpar som gjuts i marken – i de elva infarterna. – Men stadsarkitekten sa att han inte kunde se Vällingby Centrum för alla pollare, de förstörde hela intrycket tyckte han, så det blev avslag. Fastighetsägaren Svenska Bostäder satte istället in lamellglas i alla skyltfönster och slapp på det sättet montera rullgaller, berättar Dick Malmlund.
Rörpostsystem i Kista Galleria I Kista Galleria var problemen stora med grova rån och drive-in-kupper, och fastighetsägaren bestämde sig för att prioritera säkerheten väldigt högt. De vände sig till Dick Malmlund för att få råd. Svaret blev ”se till så att det inte finns några pengar att stjäla”. – Nu har de ett rörpostsystem: pengarna går direkt till ett valv utan att personalen behöver lämna kontoren där redovisningen sker. 153 butiker är anslutna och de har inte haft ett angrepp sedan systemet infördes. Tyvärr har detta inte gällt för banker och växlingskontor som drabbats av ett antal rån, säger Dick Malmlund, som vill ge en eloge till fastighetsägarna.
Intern Brandskydds Kontroll Att butikerna fått ett större ansvar att kontrollera det egna brandskyddet sedan Intern Brandskydds Kontroll, IBK, infördes 2004, har öppnat en ny marknad för konsulter – och långt ifrån alla är seriösa. – Brand är ett speciellt område och de flesta handlarna kan väldigt lite om det. Seriösa konsulter fyller en viktig uppgift vad gäller att lära ut IBK till företagen, så att de kan praktisera det själva. Att köpa bort det med konsultens hjälp blir fel, eftersom ansvaret enligt lag ligger hos företaget, konstaterar Dick Malmlund.
Kameraövervakning kommer Kameraövervakning är ett effektivt sätt att minska brottsligheten, liksom att identifiera förövare när brott sker, förutsatt att tekniken bär hela vägen från in- till uppspelning. – Övervakningskameran är den hetaste produkten vad gäller preventiva åtgärder som förebygger brott, säger Dick Malmlund. – En exklusiv glasbutik i Stockholm där det stals för stora värden installerade kameraövervakning på det nedre planet. Trots att där är obemannat så har stölderna upphört. Medan på det övre planet, där kameraövervakning saknas men där det alltid är tre personer som arbetar, stjäls det fortfarande, berättar han vidare.
Bättre former krävs Men det krävs bättre former för kameraövervakning, anser Dick Malmlund. – Polisen gör tummen ner för cirka 70 procent av systemen ute på marknaden – de duger helt enkelt inte, säger han, och fortsätter: – Många användare är okunniga om hur övervakningssystemen fungerar. Tyvärr finns det gott om gamla dammsugarförsäljare som vilseleder, ibland även till olagliga installationer. Det borde vara ett delat ansvar här, så att även installatören blir straffad vid brott mot lagstiftningen. Ett samarbetsprojekt där personer från bland annat SKL, Svensk Handel, och Svensk bankförening deltog utmynnade i rapporten ”Rekommendationer vid användande av kameraövervakningssystem” (SKL Rapport 2005:01), som kan hämtas på SKL:s hemsida. – Det här är fantastiskt bra för den som tänker skaffa övervakningskameror. De hjälper användaren att jämföra äpplen med äpplen och därför kunna göra en professionell upphandling, förklarar Dick Malmlund.
Toleransen kan flyttas Stora brott som mordet på Anna Lindh och den anlagda branden på PUB, har klarats upp tack vare bilder från övervakningskameror. Men det är viktigt att övervakningen sker under kontrollerade former. – Risken är att toleransen flyttas. Därför måste de som bryter mot reglerna straffas ordentligt, säger Dick Malmlund. – Det skulle vara intressant med en utvärdering av hur kameraövervakningen fungerar i Sverige idag, så att vi har något att gå vidare på för framtiden, avslutar han.
Text och bild: Inger Wiklund
Fakta Svensk Handel: Branschorganisationen Svensk Handel har till uppgift att stärka handelns företag och skapa bättre förutsättningar för handel. Detta arbete sker genom opinionsbildning och överläggningar med politiker och myndigheter. Svensk Handel har cirka 13 000 medlemsföretag med sammanlagt 21 000 arbetsplatser, där 275 000 människor är verksamma i olika branscher inom parti- och detaljhandel. Svensk Handel publicerar också Varningslistan, på företag som använder sig av oseriös marknadsföring. Vd är Dag Klackenberg.
För mer info, besök webbsidan: www.armedia.se |